existera.webblogg.se

tankar, känslor, ångest, kärlek, panik, livet.

kärlek

Kategori: Allmänt

Jag undrar om någon kan älska mig? Kommer jag få uppleva riktig tonårskärlek? Kommer jag få vara med om att en person är kär i mig och att jag är kär i den? När då?

f

Kategori: Allmänt

ff

12-09

Kategori: Allmänt

Idag känns det lite bättre. På morgonen hade jag lite ångest men under dagen har det släppt och nu mår jag ändå rätt okej. Det är sådana här dagar som gör det så värt att kämpa för ändå. Jag vet att jag kommer ha skitdagar framöver, men jag ska aldrig någonsin ge upp. Jag tänker börja må bra igen. Ska sluta bry mig så mycket om andra personer.
 
Kanske får jag låtsas att jag skiter i andra människor och det de säger till mig tills det att jag faktiskt SKITER totalt i det? Möjligtvis funkar det.

17:30

Kategori: Allmänt

Jag känner så himla mycket men samtidigt ingenting och det hela gör att jag inte kan förhålla mig till någonting längre. Inte ens mig själv, det kunde jag förut i alla fall. För någon dag sedan satt jag och googlade runt lite på olika slags depressioner. Ska man följa fakta är jag drabbad av en lätt depression. Grejen är bara att jag är så himla förstörd och så missnöjd. Jag gillar inte mig själv.
 
Hur börjar man tycka om sig själv? Hur bildar man en relation med sig själv? För tro mig, jag har verkligen försökt... men det går inte.

17:17

Kategori: Allmänt

Idag känns allting så himla dåligt. Vill bara ligga under täcket och gråta. Vet inte hur länge jag kommer orka med livet längre. Är så himla ledsen och förstörd, fan också.

Om ångest och att hata sig själv.

Kategori: Allmänt

Jag undrar, har du upplevt en panikångestattack? Har du varit med om att du för en stund knappt klarar av att andas, inte kan prata och bara ligger och gråter. Du bara faller ihop på golvet och skakar och det känns som att hela världen och livet tas ifrån. Har du någonsin funderat hur allt kunde gå så fel och hur många människor man förlåtit som bara sårat en gång på gång, snackat skit och dömt en? Har du fått utstå massa jävla skit och fått höra saker och ord från människor om hur du är som person så pass många gånger att det börjat dra ner dig själv som person? Du börjar känna dig fel. Värdelös. Att du inte betyder något och att ingen skulle vilja ha dig. Du börjar tro på allt alla andra säger. Du bryter ihop som människa och börjar ogilla dig mer och mer. Du börjar känna dig äcklig. Missnöjd med din kropp. Du börjar sakta men säkert dra dig undan vissa människor. Du börjar få problem med att vara bland folk och ta för dig, för du har blivit helt förstörd. Du börjar få svårt att titta folk rakt in i ögonen eller vistas på platser med mycket människor. Du tycker bara att du är så himla dålig och förfärlig som människa.

Jag upplever det, varje dag.

Panikångestattack.

Kategori: Allmänt

Var ett tag sedan jag har haft en riktig panikångestattack. Ingen har någonsin sett mig i det läget, endast jag själv. Det är så fruktansvärt hemskt och läskigt på en och samma gång. Det känns som att man för en sekund försvinner och att hela ens liv tas ifrån en, man får svårt att andas och börjar hyperventilera. Man börjar skaka och gråta. Senast jag var med om det så ramlade jag ihop på golvet och bara skakade. Jag hade ingen som helst kontroll över mig själv, jag låg bara där och var så förtvivlad och rädd. Helt ensam och förstörd.
 
 

Julen.

Kategori: Allmänt

Får så himla mycket ångest av julen egentligen? Känner lite 50/50 för det hela. Det är mysigt att umgås med kompisar och sin familj, men denna julklappshysteri och stress inför julafton får mig att vilja dö typ. Sedan hela den här grejen med att man ska umgås med släkten på julafton, som man aldrig annars träffar i princip. Ååååååh ångest. Spyr, får panik.
 
Vad tycker ni om julen?

#1

Kategori: Allmänt

Det handlar om att ta sig upp ifrån allt det där mörka och svarta, det som tynger ned en och får en att gå omkring med en ständig panik och ångest inombords. Jag är så himla trött på dessa ständiga tårar som aldrig lämnar mig ifred, som alltid når mig och trots att jag försöker fly så långt bort ifrån så kommer allt ikapp mig. Jag är trött på att känna på det här sättet och att behöva utstå vardagen. Ibland är jag så trött på att kämpa för jag är inte säker på att det leder någonvart. Känner mig fortfarande lika värdelös som tidigare.
 
Fan fan fan.